Inledning
Uppdraget att skapa en livslång lust att lära är komplext, och inte upplevs det enklare när samhället sällan missar tillfällen att ifrågasätta lärarnas kompetens och skolans kvalité och eleverna klagande förnekar värdet av att lära sig detaljer ur de teoretiska ämnena. Det förekommer att lärare mister tron till sin egen kapacitet att göra undervisningen spännande och rolig och istället börjar betrakta praktisk-estetiska ämnen som vattenhål där “alla” får ha roligt för att orka med de teoretiska ämnenas till synes ofrånkomliga ökenvandring (Lindgren 2009:190f). Under kursens praktisk-estetiska moment väcktes frågan om hur man kan ge alla skolelever bästa möjliga förutsättningar att nå målen. Svaret är att lärarna behöver skapa motiverande och stimulerande lärmiljöer oavsett ämne. Vägen dit kan vara att använda konstnärer som förebild men med siktet ställt på den pedagogiska aspekten; att låta de estetiska lärprocesserna stå i centrum (Kupferberg 2009:119).
En meningsskapande skola
När elever ifrågasätter vitsen med att lära sig algebra händer det att lärare svarar att det är bra att kunna när de kommer ut i den “riktiga världen”. Syftet med skolåren är att förbereda eleverna på att ta aktiv del i samhället, men det är lätt att degradera skolan till en förberedelse inför det “riktiga” livet. Den tankestilen är problematisk eftersom det då rånar skolvärlden på autenticitet; inget som sker i skolan är på riktigt. Det är rimligare att förstärka känslan av mening till skolan och i rollen som en trygg ledare klargöra för eleverna att de lärdomar som görs är betydelsefulla både nu och i framtiden. Eftersom människor tenderar att försöka göra det mest begripliga i varje situation är det viktigt att känslan av begriplighet och mening är hög (Hejlskov Elvén 2014:32ff).
“Denna akt av meningsskapande är, tillsammans med behovet av att berätta och att uttrycka sig, grundläggande för alla människor” ( Andersson 2009:25).
Vad innebär då denna akt av meningsskapande? Andersson (2009:25) skriver om “rätten” att på olika sätt få respons och gensvar på det man säger och gör. Meningsskapande handlar om kommunikation och möjligheten att förmedla tankar, känslor och upplevelser. Kommunikation sker både verbalt och fysiskt och genom olika semiotiska resurser, det vill säga tecken, symboler och kroppsspråk o.s.v.
Estetiska lärprocesser i en meningsskapande skola
För att åstadkomma en meningsskapande skola behöver läraren uppmuntra till olika former av kommunikation och tillåta estetiska och praktiska lösningar och uttryckssätt på både individuell, social och kulturell nivå. Flexiblare arbetsformer, till exempel använda musikens rytmer och dansrörelser för att lära språk, underlättar pedagogisk differentiering för hela klassen. Att ord som tycks obegripliga kan läras in med hjälp av ramsor och musik bevisades i de praktiska momenten under kursen. Det estetiska i skolans verksamhet finns ständigt närvarande, men behöver också synliggöras och lyftas fram (Öhman-Gullberg 2009:71).
En aktiv skola
[…] unga människor hellre engagerar sig i möten med konst som aktiva deltagare än passiva åskådare (Illeris 2009:89).
Innan en smartphone blev gemene mans egendom lät sig påståenden ofta stå oemotsagda tills dess man hittade ett uppslagsverk i vilket man kunde kontrollera sanningshalten, och då var det ofta för sent att bemöta påståendet. Människor är inte längre nöjda med att vara passiva, eftersom kunskap sällan befinner sig längre bort än ett klick. På så vis är vi själva i kontroll över lärandet och det är något pedagogen bör ta fasta på. Det innebär att som lärare ge eleverna frihet att själva göra upptäckter och låta lärprocessen vara minst lika värdefull som resultatet.
Att vara aktiva deltagare ligger i den mänskliga naturen; vi föddes med giriga händer, redo att stoppa i oss lärdomarna. Ingenstans utanför skolans värld råder uppdelning i teori och praktik, och att införliva estetisk-praktiska moment i undervisningen gör det lättare för eleverna att förstå teorin (Lindgren 2009:184). Ett aktivt lärande innebär att väcka eleverna emotionellt genom att låta dem pröva sina attityder och övertygelser (Illeris 2009:91 ff). Lärandeprocessens sammanband med känslor och handling är något Evanshen (2012:174) instämmer i, och menar på att skolan inte bara skall tillgodose barnens behov av akademisk bildning, utan också social och affektiv. Wickman och Jakobson (2009:131) menar på att om man ser lärandet som en intellektuell process som enbart sker inuti huvudet bortser man från estetikens förmåga att arrangera och förena kunskaper. Det sker inte bara i handling, även om lärande ofta betraktas som en medveten handling såsom att träna intensivt på att lära sig cykla. Lärande sker också omedvetet och vanemässigt, och också verbalt i form av så kallade estetiska omdömen: “Jag hatar verkligen broccoli!”, “Wow! Titta, den blev jättegul! Precis som solen!” Värderingar hjälper till att sortera in omvärlden i begriplighet, utifrån kunskap vi tror vi kommer att behöva, och positiva estetiska omdömen uppkommer ofta i samband med reflektion och lärande (Wickman och Jakobson 2009:135).
Estetiska lärprocesser i en aktiv skola
I inledningen skrev jag om hur lärare kan ta inspiration av konstnärer för att skapa goda lärmiljöer. En konstnär behöver arbeta på olika vis utifrån materialet hon använder. Är det en tavla som målas behöver konstnären göra anpassningar utifrån vilken sorts duk, färg som används, vilken storlek på ramen och vilket motiv som skall målas. Konstnären behöver också befinna sig i en viss miljö och sinnestillstånd för att kunna prestera optimalt. Detsamma gäller pedagogens roll i klassrummet. Grundläggande i allt klassrumsarbete är att försäkra sig om att alla elever känner trygghet och delaktighet, eftersom det är förutsättningarna för ett lärande. Det innebär att man ibland behöver anpassa undervisningen efter en särskild elevs behov i stället för att utgå ifrån majoriteten (Persson och Persson 2012:109). Anpassningar som uppstår vid individualisering gynnar ofta hela klassens lärande och är inte bortslösad tid. Att göra anpassningar efter ett föränderligt samhälle är en oundviklig del av lärarrollen, eftersom vi skall ge eleverna färdigheter och kunskaper de behöver för att kunna bli verksamma medborgare i ett framtida samhälle (Evanshen 2009:173).
I likhet med författaren och filmskaparen behöver läraren förstå att inledningen är viktig för att skapa motivation, ange riktning och kunna förstå slutet. (Koppfeld 2009:50) skriver att början även är början till slutet. Det tankemönstret går att använda i samband med uppstart av nya arbetsområden eller som ram runt varje skoldag.
Vad innebär då de estetiska lärprocesserna som påstås gynna ett aktivt lärande? (Lindstrand 2009:153) säger att de består av tre delar: Att lära sig gestaltningen, att lära sig genom processen och att lära sig om det estetiska och dess sociala funktioner. De verktyg skolan vanligen använder sig av är musik, bild och drama.
Musik
Musik är fascinerande att både lyssna och skapa, och i skapandet stimulerar den till samarbete. Enligt Skolverket är musik en viktig del av gemenskapen och samhället och kan hjälpa till att forma identiteten (Statens skolverk 2017 (1)). I ämnet musik arbetar eleverna bland annat med att spela, sjunga, analysera musik och kommunicera egna musikaliska tankar. I ämnesintegration och i de estetiska lärprocesserna, som går utanför musik som undervisningsämne, går det att göra större kunskapsmässiga vinster som ger eleverna en bättre helhetsbild av undervisningsstoffet (Lindgren 2009:186). Musik går enkelt att använda för att fördjupa elevernas förståelse för matematik, till exempel genom att arbeta med takter och bråkinlärning. När eleverna lär sig sångtexter arbetar de automatiskt med språk. Eftersom musik är intimt förknippat med kulturen går det använda världens musik för att på ett sinnligt vis lära eleverna om människorna de delar planet med, och vår gemensamma historia eftersom kulturer blandas och influeras av varandra. Musiken skapar gemenskap, känslor och rörelseglädje.
Bild
Bild skall enligt kursplanen i ämnet ge eleverna kunskaper om hur bilder kan framställas och tolkas. Bildämnet innefattar det visuella, det vill säga bland annat foto, design, film och konst, och skall ge kunskaper om hur man utifrån olika material och metoder framställer och presenterar alster (Statens skolverk 2017 (2)). I skolans värld återfinns bildspråket i alla sammanhang, inte enbart i bildämnet. Eleverna får också ofta arbeta ämnesöverskridande med egna illustrationer för att förstärka teoretiska kunskaper med visuella och konstnärliga uttryck. Mindre vanligt är det att eleverna får göra film, trots att lärprocessen under filmskapande bland annat innebär beslutsfattande, ställningstaganden, reflektioner, rollbyten, bearbetning och multimodalt, fördjupat lärande ( Lindstrand 2009:156). Exempel på hur den estetiska lärprocessen går att använda i ämnesintegration mellan bild, musik och naturkunskap kan vara att göra en musikvideo om puberteten. Bild går att använda för att till exempel fysiskt gestalta sagor i arbete med språk, såsom vi gjorde under kursen. Bild kan också vara en social, gruppstärkande aktivitet eller verktyg i teoretiskt lärande. Fördelen med estetiska uttrycksformer är att de lyfter fram känslorna ur teori och faktakunskaper.
Drama
Drama återfinns inte på en egen kursplan och är ett ämne som får mycket lite utrymme i skolvärlden. Det används framför allt som ett verktyg för att arbeta med elevernas personliga utveckling, gruppdynamik och värdegrunden (Statens skolverk 2016). Värderingsövningar där eleverna får träna sig i att ta ställning och argumentera för sin sak, eller utforska konfliktsituationer är exempel på när drama kan användas i skolan. Under kursen iklädde vi oss rollen av ett arbetslag och genomförde en attitydövning, vilket var lärorikt och gav både idéer för klassrummet och perspektiv på lärarrummet. Drama används också för att illustrera stoff i undervisningen (Statens skolverk 2016). I samhällskunskap kan man dramatisera en rättegång, eller rollspela scener ur ett vikingatida samhälle när eleverna läser historia. Vinster med dramatiseringar är att också elever som inte har förkunskaper om det aktuella undervisningsområdet får möjligheter att sätta sig in i det på ett mer levande sätt än enbart teoretiskt. Det ger tillfällen att på både individuell och samhällelig nivå utforska och vidga tankesätt (Statens skolverk 2016). Dramaövningar hjälper också eleverna att arbeta med språket, till exempel i historieflätor där varje elev får möjlighet att utifrån egna villkor utveckla en historia.
En kontinuerlig skola
Skolan skapar och upprätthåller kunskapsideal som tillfället anses korrekta. De ses som sanningar och grundar sig i antaganden om livet och människan (Lindgren 2009:176).
En skola för alla elever är en skola som hela tiden driftsätter nya, förbättrade versioner av sig självt, och håller sig uppdaterad kring hur samhället förändras. För att göra det behöver skolan också hålla sig ajour med forskningen kring utbildnings- och inlärningsfrågor. I Persson och Persson (2012:90) kan man läsa om hur viktigt det är med att bygga en skolas pedagogiska kunskapsbas på vetenskap och empiriska studier, på samma sätt som man bygger en fungerande sjukvård.
En skola för alla utgår också ifrån ett relationellt perspektiv, och förstår att fokusera på problemhantering och relationer i stället för problem, och betraktar mångfalden som en styrka eftersom varje människa har dold utvecklingspotential (Olsson och Olsson 2007:17f). Människors olikheter skall inte vara ett hinder för jämlikhet och likabehandling och alla elever skall erbjudas lika rättigheter och möjligheter (Statens skolverk 2017 (3)). Skolans uppdrag är att främja elevernas utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Statens skolverk 2017(4)). Det framgick också i kursens moment ‘goda lärmiljöer’, där vi skulle skapa idealiska klassrum för alla elever oavsett förutsättningar.
I en skola för alla erbjuds eleverna möjligheter till praktisk-estetiska undervisningsformer som fördjupar förståelse för teorin och ger ett helhetsperspektiv i ämnesundervisningen.
Sammanfattning
Under kursen provade vi estetiska läraktiviteter, vilka tillsammans med litteraturen skapade förståelse för hur viktigt det är att stimulera både tanken, kroppen och sinnena i lärprocessen. En fungerande estetisk lärprocess är inte bara begreppsmässig utan leder vidare till deltagande i handling. Lärprocessen handlar inte bara vad man lär sig, utan också hur lärandet går till. För att lärande alls skall kunna ske behöver elevgruppen vara delaktig och trygg, uppgiften meningsfull och ge möjligheter att kommunicera tankar, känslor och upplevelser på många olika vis. Motivationen höjs om arbetsformerna är varierade och eleverna får vara aktiva i mötet med konst och estetik. Ämnesintegration och tematiskt arbete med praktisk-estetiska ämnen ger kunskapsmässiga vinster och möjligheter till multimodalt lärande, förutsatt att man inte bortser från de estetiska ämnenas eget rika innehåll och villkor.
För att ge alla skolelever bästa möjliga förutsättningar att bli aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare behöver skolans pedagogiska bas vila på vetenskap och intresse av framtidens förutsättningar, samt betrakta varje individ som en resurs av oanade mått; lite av en tabula rasa. Varje pedagogiskt penseldrag räknas, för början är även början till slutet (Koppfeld 2009:50).
Referenser
Andersson, Cecilia. (2009). Gatukonstpraktik – ett informellt (kun)skapande. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Evanshen, Pamela. (2012). Goda lärmiljöer i skolan. I Kragh-Müller, Grete., Andersen, Frans., Hvitved, Louise Veje. (2012). Goda lärmiljöer för barn. Lund:Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, Bo. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och kultur.
Illeris, Helene. (2009). Ungdomar och estetiska upplevelser – att lära med samtida konst. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Kupferberg, Feiwel. (2009). Konstnärligt skapande och konstpedagogik i hybridmoderniteten. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Koppfeld, Thomas. (2009). Vålnader och verklighet – rörliga bilder, historia och narrativt lärande. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, Britt-Inger och Olsson, Kurt. (2007). Att se möjligheter i svårigheter, barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt och Persson, Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse, att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Lindgren, Monica. (2009) Normalitet och kunskapsideal i skolans estetiska verksamhet. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Lindstrand, Fredrik. (2009). Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Wickman, Per-Olof och Jakobson, Britt. (2009). Estetiska lärprocesser i naturvetenskap – att behandla en förgiftning. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Öhman-Gullberg, Lisa. (2009). Familjen Svensson i Europa – gestaltning av ett dilemma. I Lindstrand, Fredrik., Selander, Staffan (red). (2009). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur.
Statens skolverk. (2016). Dramaarbete kräver ökad kompetens och mer tid. Hämtat den 9 mars 2018 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/dramaarbete-kraver-okad-kompetens-och-mer-tid-1.207983
Statens skolverk. (2017)(1). Musik. Hämtat den 9 mars 2018 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gru ndskoleutbildning/grundskola/musik
Statens skolverk. (2017)(2). Bild. Hämtat den 9 mars 2018 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/bild
Statens skolverk. (2017)(3). Sju timmar om. Hämtat den 9 mars 2018 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/utveckla-undervisningen/sju-timmar-om/framja-likabehandling/framja-likabehandling-1.228340
Statens skolverk. (2017)(4). Läroplan. Hämtat den 9 mars 2018 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan